Introduktion l Hjälpredor l Namnskick l Namsom l New Students l Konfliker l Mat l Tuktuk l Odjur l Vientiane l Thai
Trekking l Fukt och missentropi

Mat

Det ar något förunderligt med maten i Thailand. Det är värd ett antal kapitel.

Thailändare i gemen är ju små och smala, ibland nästan obegripligt tunna. Nongkhai har en liten ström av turister, men det kan inte vara förklaringen till det stora antal restauranger som finns i staden. Här finns ca tjugotusen invånare. Kanske ett femtital turister, per dag, och något hundratal permanentboende faranger. Och här finns säkert tvåhundra restauranger.

Nu är det en definitionsfråga, detta med restaurang. Här serveras mat på alla upptänkliga sätt. Dels finns naturligtvis vanliga etablerade restauranger med avskiljt kok, permanenta bord, uttänkt miljö osv. Men här finns också en flytande övergång via allt mer lösligt sammanhållna "shapp " till gatukök med några stolar, till rena gatukök, till alla upptänkliga konstruktioner som rullar runt gatorna och plingar och säljer något som går att äta.

De etablissemang som kallar sig restauranger, räcker genast fram en liten bok. Det är menyn. Dom har ett hundratal rätter att välja mellan. Det beror, tror jag, delvis på själva konstruktionen av matlagning i detta land.

Dom har ett stort antal standardrätter som sen kan varieras. Framför allt kan dom alla göras med alternataivt räkor, bläckfisk, musslor, kyckling, fläsk eller nötkött.

Det blir ju ett antal rader på en meny. Sen har menyns omfång nog att göra med den etniska splittringen. Här bor många etniska Kineser och etniska Vietnameser. Och dom har sina traditioner som influerar mathållningen och utbudet. Dessutom serverar man ofta både sydthai mat och Isansk mat, som också skiljer sig åt och som råge på detta försöker man tillfredställa falang-smak och ha lite, framför allt frukostmat, på västerlänskt sätt.

Själva skiljer dom inte på vilken typ av mat dom äter vid olika tidpunkter på dygnet. Det framgår av själva språkbruket, frukost heter "tidigt ris", lunch heter "dagsris" och kvällsmat heter "sent ris". Och så är det. Dom serverar ris till alla måltider och till alla typer av mat. När dom låter sig inspireras av kineserna eller vietnamererna och gör nudelsoppa, serverar dom ris till. Detta kan också illustrera proportionerna mellan kött och serealier i kosten. I varje portion nudelsoppa ingår ca en liten frikadell och lite stannad äggvita och ev något odefinierbart annat.

Åter till menyn, den lilla boken. Här i staden är den nästan alltid skriven på såväl thai som engelska - och vilken engelska! Man får vara lite erfaren för att förstå att ser pehed fishsop ar serpenthead-fish soup för att inte tala om alla soppes lam, chopped lamb, etc. Vårt senaste restaurangtillskott, jättefin med terass hängandes över Mekongfloden. Meny-boken färdiginplastad och jättefräch. Genomgående var - i den engelska delen - lammen illustrerade med fiskar och fiskrätterna med råmande kossor.

Bjud in ett antal Thai-ländare och ha något, vad som helst i frysen. Dom serverar de mest underbara rätter efter tjugo minuter, risets kokningstid. Män och kvinnor är ungefär lika bra. Du kan lämna vilken Thai-person som helst i köket dom kommer ut med något underbart!

Man äter alltid, eller rättare sagt, vi serveras alltid, jag vet ju strängt taget inte hur det ser ut när vi inte är där - men traditionen verkar vara minst tre rätter. Dom ställs alla ut samtidigt, på Isanvis, eller kommer succesivt, på kinsesvis. Det senare är fruktansvärt förrädiskt, är det fest kan det vara tio rätter. Man måste känna till det och prata på som katten för att ha en rimlig orsak till att äta så långsamt! Man skall ju nämligen äta av det som serverats.

Det är svårt att få ihop denna ekvation! Dessa små, smala människor, denna beredskap att alltid kunna laga mat, detta enorma utbud av färdig mat, alla dessa gatukök och abrovincher.

Jag skall avsluta detta matkapitel med några bilder från min favoritmarknad, Chaiapun. Här köper jag dels blommor till mitt Phi-hus och till vardagsrummet, dels frukt. Det är en underbar röra och ett rikt varierat utbud av allt!

Flickorna catrar ofta mat härifrån, men själv vet jag inte vad som är vad och hur man skall göra med den. Dessutom reagerar svenskan inom mig på bristen på hygien. Men när flickorna köpt äter jag utan problem! Så, när jag handlar nöjer jag mig med frukt och blommor.

Tillbaka

Introduktion l Hjalpredor l Namnskick l Namsom l New Stuents l Kofliker l Mat l Tuktuk l Odjur l Vientiane l Thai l Trekking l Fukt och missentropi